I den här debattartikeln förklarade jag hur riksdagen sedan 1993 har lagt in en automatisk nedskärning (produkivitetsavdraget) i universitetens budgetar. Nu ska jag förklara ett annat sådant automatiskt nedskärningsknep: "Regional gymnasiepeng". www.gp.se/asikt-och-de...
Uppräkningen räknas ut genom att sju kostnadsposter räknas upp med SCB:s kostnadsindex men sedan tas hänsyn till kommunernas ekonomiska läge och prioriteringar. I princip alltid innebär det en sänkning av programpengen. Lite avrundat har man skurit ner på gymnasiet med ca 11 % de senaste 10 åren.
En kommun kan höja sin kommunala programpeng men det skapar ökade kostnader som kommunerna sällan vill ta. Många elever går i andra kommuner än de de bor i. Om en kommun ökar sin programpeng med mer än STHLM-indexet får de betala mer även för andra kommuners elever som går i egna kommunens skolor.
2027 ligger kommunens förväntade kostnadsökningar (PKV) på 2,7 % men STHLM-programpengarna ökas bara med 2,5 %. Och då ska den ökningen även betala den statligt beslutade reglerade undervisningstiden för lärare. Betala kostnadsökning med en nedskärning? Kul.
Storstockholms kommuner samarbetar inom kommunförbundet StorSTHLM. StorSTHLM:s kommuner träffas en gång om året och bestämmer enligt majoritetsbeslut uppräkningen för gymnasiets olika programpengar.